Tydlighet efterfrågas av finanskunderna

Idag är det svårt att veta vilken ränta som banken kommer att erbjuda och vad som egentligen ligger bakom den räntenivån. Det är inte förrän en låneansökan skickats in som svaret ges kring hur mycket banken är villig att låna ut och till vilken ränta. Överlag är finansbranschen betydligt mer otydlig än många andra branscher – vilket nu börjar att förändras.

Det heter att ”kunden har alltid rätt” men inom finansvärlden har det snarare varit ”banken har alltid rätt”. Det visade sig även i den undersökning som EU genomförde där man menar att bankkunden ligger i ”underläge” mot banken i en lånesituation. Det resulterade i bolånedirektivet som har som mål att göra det tydligare för låntagaren kring hur räntorna sätts och göra det lättare att jämföra bankerna mot varandra.

Att kunderna efterfrågar tydlighet redan innan låneansökan skickats in har flera fintech-bolag snappat upp och möter därför kundens efterfrågan på information på ett sätt som bankerna inte ännu gjort. En fråga som många ställer sig är hur stort bolån som banken kan bevilja. Detta utifrån att man sedan vet hur långt man kan gå i en budgivning. Även om det delvis är individuellt så finns det en del regler och lagar och att ta hänsyn till vilket bolånekalkylatorn från Consector presenterar. Liknande uträkningsmöjligheter erbjuder andra låneförmedlare och enstaka nischbanker. Däremot är det sällan som storbankerna ligger i framkant gällande funktionalitet och transparens.

Krångliga amorteringskrav skapar frågor

Till stor del är det ändrade villkor på lånemarknaden som skapar frågor och osäkerhet kring lånebelopp, månadskostnad m.m. Finansinspektionen införde amorteringskravet 2016 och har sedan dess byggt på med ett ytterligare amorteringskrav som började gälla i mars 2018. Detta gör att både inkomst, lånebelopp och husets värde avgör hur stort belopp som måste amorteras varje månad.

De flesta behöver därmed tydlig information och mallar som gör att det går att räkna ut hur mycket som går att låna utifrån dessa parametrar. En tjänst som fintechbolagen var snabba att applicera men där många banker släpar efter. En eftersläpning som i längden kan stå dem dyrt då flykten till nischbankerna redan ökat kraftigt från föregående år.

Saltkornet – större än IBM´s senaste datorn

När IBM i mars 2018 kunde visa upp deras absolut senaste dator visade det sig att modellen var mindre än ett vanligt saltkorn. På enbart en kvadratmillimeter rymdes datorn som hade kraft som en dator från början av 90-talet.

Inom elektronik och inte minst datorer har en utvecklingstrend varit att skapa så små enheter som möjligt. Detta inte enbart för att de ska vara lätta att hantera utan även för att öppna upp möjligheter att applicera en dator i nya konstruktioner och situationer.

IBM har minst sagt tagit ett steg framåt i denna utveckling med deras nya minidator. En dator som de visade upp under deras egna konferens ”IBM Think”. De sa då att detta skulle vara världens minsta dator och även om dess konkurrenter eventuellt inte håller med så är det onekligen en extremt liten dator. Den ryms på en kvadratmillimeter och är därmed lika stor som ett större saltkorn.

Den drivs av en liten solcell men eftersom det inte är speciellt mycket arbetsminne så räcker den kraft som solcellen kan skapa. Utifrån hur den är byggd är det lite svårt att säga exakt dess kapacitet men man har valt att jämföra den med ett X86-chip från 1990. Det betyder en processor som därmed ligger kring 20 – 30 MHz. En liten dator – med liten kraft.

Tanken var inte heller att skapa något kraftfullt utan något litet och mycket billigt som därmed skulle kunna appliceras på nya områden. Man beräknar tillverkningskostnaden till ca en krona och en bransch där den kan komma användas är inom transportbranschen.

Än så länge är det enbart en prototyp men med tanke på dess storlek och att datorn ska kunna använda sig av blockkedjeteknik kan spårning inom logistik mycket väl bli en av dess första ”riktiga” uppgifter.